Jävla skit!

Dagen slutade på ca 1300, eller mer. Inte en bra dag altså. Jag är så jävla trött och känner att jag inte orkar fortsätta så då äter jag, massor. Och spyr. Inte ett riktigt hets, men nästan... kan få i mig 5 bullar, 10 knäck och 2 glas mjölk, den går det inte mer förens om typ 3 timmar då jag gör 0om det fasst i mindre skala. Jag hatar det men har ingen aning om hur jag ska sluta...

Mina kompisar vet ingenting, min mamma och pappa tror jag är "frisk", eller de tror aldrig jag hade en ÄS (vilket jag inte har men endå). De trode det var något tillfälligt som alla flickor gick igenom bara för att mamma gick igenom "samma sak" när hon var liten, i typ 2 månader. Inte som jag nej, jag höll på i 3 innan hon kom på mig och nu är jag uppe i 6.

Känner mig bara så jävla misslyckad, jag klarar inte ens av en dag utan mat. Hur jävla miffat är inte det?! Gissa vad vågen stod på för bara några minuter sen? 48,4. Jag har gått upp 0,7 jävla kilo på en jävla dag. Hur jävla fucked up är inte det?! (Jag vet att jag svär mycket här i bloggen, måste få ut lite aggritioner annars så kommer jag spricka på skolan. Var föresten påväg att göra det idag. kände bara näe, jag klarar inte att leva såhär mer. Jag satt brevid min bästa kompiseller en av mina bästa. Och hon frågade mig nåt som nästan fick mig att börja gråta och gå därifrån. Men jag bara log och svarade normalt.) Det blev en lång parantes, men endå.

I morgon kommer alla stå med sina fina klänningar och smala midjor i jympa salen då rektorn håller sitt tal, och vi kommer få våra hösttermins betyg. Jag har lovat mig själv att oim jag sänkt mitt betyg kommer jag inte att äta nåt. Oavsätt vad mamma säger. Tror inte jag kommer hålla det, och om det blir så får jag skära mig för första gången på länge... Jag vet det låter hämskt. Men det är vad jag kan göra i en situation som denna. Kan bara inte acceptera det om det händer, jag har jobbat så hårt och så är jag fortfarande en snitt elev. VG i allt, inga MVG (typ) och inga G.
Vara en i mängden, den som alla tror är så smart att hon får MVG+ på alla prov och den som alla vill veta svaren av. Men jag kan inte alla svaren. Jag vick VG- på både svenska provet och biologi provet. Jag kommer för i helvett att få sänkt betyg i Musik, ett av de få ämnena jag hade MVG i och deta var sista chansen för oss att påverka de betyget.

Jag vill  bara sova och drömma fina drömmar som jag aldrig vaknar upp ur.

En gång för vara några dagar sen drömde jag om en värld som inte handlade om mat, vikt och kalorier. Jag hade den mest underbara pojkvännen, de mest underbara vännerna i hela världen och alt var perfekt. Jag frågade tillochmed mig själv "är detta en dröm?" och svarade"Näe, det kan det inte vara..." Bara för att vakna upp i min säng och lägga allt fokus på vad jag ska äta till frukost och vad jag ska ha på mig som jag ser minst tjock ut i.

Det här blev ett väldigt personligt inlägg, och om ni orkade läsa hel vägen hit kan ni snälla inte dömma. Jag är trött på alla som ska dömma en efter allt...
Hoppas ni har det trevligt såhär inna jul... det har inte jag.

//M

Hyfsat...

Det går ganska så bra, bättre än väntat men sämre än förväntat. Blev 100, 200, 400 + 200 så ligger på 900 =( Det är inte bra... Men man mäste bygga upop sakta annars faller man tillbaka snabbare, det har jag lärt av erfarenhet.
Eftersom jag inte har något mer att skriva kommer lite kort info om mig:

Längd: 160cm
Ålder: 15 år
Vikt: Mellan högsta 52, lägsta 46,6. Nu mellan 46 och 48.
Favorit mat: eh... vet inte...
Favorit djur: Katt, har 2 st.
Färg: Blått/turqouse eller rött
Hobby: Fotboll, bugg och datorn
Favorit program: Du är vad du äter och Superzise vs superskinny
Favorit citat: Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.


Det var lite info =) Har ni några frågor är det bara att fråga <3

För tillfället håller jag på att läsa en bok som heter "Pojken som kallades det" Det är en jättesorlig och hänsk historia om en pojke och hans barndom med en psykisk störd mamma som misshandlar och plågar honnom från dess att han är fyra tills han fyller tolv och blir omhändertagen av soc. Tycker verkligen ni borde läsa den. Den berör på djupet.

Ha en fortsatt trevlig kväll =)



// M


Distraktion

Nu sitter jag här efter en och en halv timmas fotboll och att ha lurat mina kompisar att jag ätit middag (Lurat och lurat, smetade ut maten på talriken, åt några tuggor och skrapade ihop den) , jag är vrålhungrig, men jag vet att det bara är fettet som går ur min kropp (Intalar jag mig, jag mår bra när jag är hungrig trots att jag är mer trolig att få bulemi isf anorexi) och jag försöker hålla mig borta från köket...

Jag hade tänkt berätta lite vad som hände ern dag för ca 3 månader sen...

Jag blev tvingad att ära mat av mamma till middag och i ren protest gick jag in på toan och så klantig som jag är (Jävla fetto till idiot! Närmare bestämt!) Så spolade jag inte. Mamma kom in på mitt rum och konfronterade mig och just då ville jag bli "frisk". Så jag kom överens med henne att jag skulle gå till kuratorn. Men nu genom lögner och små ändringar i mitt beteende så ska jag bara träffa kuratorn en gång till och sedan är jag (nästan) fri!

Jag måste såklart övertyga minba kompisar också (På lunchemn sitter alla kvar tills jag har ätit upp om jag inte går innan dem) och det kommer bli svårt för då kommer jag måsta äta lunch på skolan och det betyder mer fusk hemma...

Näe, jag är förvirrad. Antingen skippar jag frukost, eller lunch... Middan går inte komma undan så denkan man stryka.

Har ni något förslag/tips?

Skulle uppskatta det. Ha en fortsatt trevlig dag (Kväll?) alle sammans.



// M

Officiellt så hatar jag skolan!

Näe, att de ska tvinga oss att gå luciatåg! Och att folk ska rösta på vem som ska bli lucia, det blir endå jämt den smalaste, längsta och snyggaste (Och ibland den poppuläraste) som blir vald. Så vad är det för mening.

Hade faktiskt tänkt skriva ett riktigt långt och inväcklat inlägg om exakt hur jag kände mig då jag fick veta att det var den tjejen jag beskrev ovan som blev vald, att killarna ropade "Jävla fetto" efter mig i korridoren, eller att det kändes som att de gjorde det. Eller om hur liten och rädd jag kände mig då alla (Precis alla utom jag) satt på mentorstiden och diskuterade hur äckligt Bulemi är och vad det är för skillnad mellan det och Anorexia. Nej, jag tror att det jag skrivit nyss får räcka. Men resten får vänta till en annan dag.

Det känns som om hela världen är emot mig, och jag hoppas det vänder då jag flyttar och börjar gymnasiet. Träffa helt nya mäniskor och skaffa nya vänner,  och kanske skaffa pojkvän. Jag länktar dit, bara åtta månader kvar...



// M

Miss igen.

Jag lovar mig själv och andra en massa saker och för det mesta går det att hålla... Men tydligen inte för tillfället. Nej, jag är svag och hopplös och har ingen som helst självdiceplin! Det är någontinh jag MÅSTE lära mig!

Ja, det blev inget idag och trots att jag misslyckades så blev den totala summan av allt inte så farligt, ganska konstigt va? Men hur som helst. Jag måste verkligen göra klart alla dessa läxor och hemprov som ska vara inne på måndag, jag har gjort hälften och skutit upp resten hela veckan. Så det blir till att sitta uppe till 1 och göa de klar.



Mitt råd till er: Skut INTE upp läxor, de byggs på eftersom.

//M


Början

Det här är början på en blogg där jag, som anonym kan skriva om allt möjligt ang. mitt liv. Jag vet att det finns miljontals sådanna här bloggar över hela världen, men man kan väll hoppas att ni ska fatta tycke för min.
Innan jag börjar ska jag presenmtera mig själv lite (mycket) kort, jag är en tjej på 15 år och bor i en småstad med mina föräldrar och syskon.
Det var väll det jag tänkt avslöjja om mig själv, inte mycket men Thats bacicely it. Det här blev inget långt inlägg, men jag har lärt från tdidigare erfarewnhet att om man satsar för högt i början hinner man inte långt på vägen, så kommer ha en tröög start och öka ibland. Wow, känns som om jag skriver i min dagbok här... Men det får ni tåla och,
Don't forget to fly...



// M

RSS 2.0